• LinkedIn
  • Facebook
  • Twitter
  • Youtube
 
Sweden  
 
 
 
 
 

Designing Future Cities

 
 

Blogg om att utveckla framtidens städer Framtiden skapas nu. Följ WSP och dess medarbetera i arbetet med att utveckla framtidens städer.

 
 

Det lilla bidragets betydelse

June 04, 2013
 

Många bäckar små gör en stor å, lyder ett gammalt ordspråk som i högsta grad är giltigt än idag. När det gäller åtgärder för energieffektivisering tycks många fortfarande tycka att” min lilla åtgärd har ändå ingen betydelse”. Men hela vårt samhälle bygger på det lilla bidragets betydelse.

 

Ett exempel på det är skatterna. Om en person låter bli att betala skatt så märks inte det i Sveriges totala budget. Men om många hoppar över att betala skatt så märks det. Om en person struntar i TV-licensen märks det inte. Men om många hoppar över går det inte att producera några publicservice-program i huvudtaget.

Analogin är alltså att om vi mobiliserar och energieffektiviserar så ger även små åtgärder stor effekt. Att stänga av en TV, video eller annan apparat med fjärrkontrollen istället för med strömbrytaren är ett sådant exempel. Ekonomiskt orsakar varje enskild elapparat ett närmast försumbart slöseri, för alla apparater i ett genomsnittligt svenskt hushåll handlar det om 50 kronor i månaden. Men om man vi alla skulle stänga av på apparaterna istället för med fjärrkontrollen så skulle den totala elanvändningen i Sverige minska med ca 2 TWh/år. Det motsvarar hela det årliga energibehovet för värme och varmvatten i ungefär 170 000 nya småhus. Och det finns massor av andra liknande exempel.

Att det lilla bidragets betydelse underskattas är en av orsakerna till att vi fortfarande är långt ifrån våra mål på energi- och klimatsidan. Alla vet att den lönsamma potentialen för energieffektivisering är mycket större än det som realiseras. Det finns många olika typer av hinder för energieffektivisering – både upplevda och verkliga (samt en del alibin för att slippa göra något).

Ett problem är att de flesta av oss underskattar framtida besparingars betydelse. Det finns forskning som visar på det. Framtida energikostnadsökningar vägs alltför sällan in och man tittar oftare enbart på investeringskostnad istället för livscykelkostnad. Dessutom tar man mycket sällan in effekten av lärkurvor i lönsamhetskalkylerna, det vill säga att ny teknik blir billigare efter hand som efterfrågan ökar och tekniken blir vanligare. Ett bra exempel är platt-TV, kostnaden har sjunkit dramatiskt i takt med att efterfrågan har ökat.

Samtidigt har vi en tendens att överskatta investeringarnas risker. Vi tror t.ex. ofta att ny teknik kommer att vara krånglig och medföra ökade drift- och underhållskostnader.

Det bästa är att inte tro och anta så mycket utan ta reda på fakta. Det gör man enklast och billigast med en förstudie, som jag talat om även i tidigare blogginlägg.

En förstudie kan innehålla

  • En preliminär lönsamhetsbedömning
  • Känslighetsanalys för de faktorer som har störst betydelse, till exempel energiprisökning, avskrivningskrav och livslängd
  • Analys av vilka aktörer man bör samverka med
  • Behov av rutiner för energieffektiva inköp

På så sätt får man ett välunderbyggt beslutsunderlag för hur man ska gå vidare och uppnå verklig energieffektivisering.

PS. Nya elanvändande apparater har betydligt lägre standby-förluster än gamla. Det är till stor del tack vare EUs så kallade Ekodesigndirektiv. Men fram till dess att alla de apparater vi redan har är utbytta till effektivare sådana finns all anledning att använda strömbrytaren. Och förmodligen även efter det…

 

Mejla mig frågor och kommentarer!:

Unknown Unknown
Unknown Unknown Unknown
Call us 010-722 50 00