• LinkedIn
  • Facebook
  • Twitter
  • Youtube
 
Sweden  
 
 
 
 
 

Geoteknik

 
 

Blogg om geoteknik Här kan du följa WSPs Tommy Jansson i hans arbete som fältgeotekniker. Han bloggar om sitt arbete och de utmaningar han ställs inför. WSPs tjänster inom Geoteknik

 
 

Bättre Sent än aldrig

January 16, 2015
 

Jag har fått en himla massa bra respons på det lilla jag har presterat i bloggosfären. Tack! Eftersom att man inte ska mätta marknaden så var jag ju givetvis tvungen att hålla tillbaka på produktionen. Så nu är alla sugna att läsa?

 

Har väl hänt en del sen sist som borde få plats här. Jag harr samlat på mig. Vi har till exempel haft en arbetsmiljödag där alla jordgubbar som är anställda på WSP var inbjudna. Vi gick igenom risker, arbetsmiljöplaner, hjärt och lungräddning mm. Kul och intressant men givetvis är det att träffa alla på en och samma gång som smäller högst. Skulle gärna se fler av dessa träffar men då mer inriktat på utförande/metodik.

Som sagt det var en del som jag tänkt skriva om men de tre första dagarna efter jul och nyårsledigheterna har varit märkvärdigt usla. Funderar starkt på om man kanske skulle ha varit ledig lite till i stället.

Dag ett är lite trögstartad med något möte på morgonkvisten. Därefter iväg för att samla ihop den projektspecifika utrustningen. Själva borrningen kommer alltså igång lite sent. Men sedan flyter det på med något enstaka missöde. Djupt är det i alla fall. Om man kommer till ett ställer där det är sagt att det i området är ungefär 33 meter till berg så blir det liksom att man förväntar sig berg där. 33 meter är djupt nog och borrstål är svindyrt rent ut sagt.

På väg ner till sagda djup går det bitvis lite ”ryckigt” i friktionsjorden. Detta resulterar i att i alla fall jag börjar bli nervös. Risken är att man kör av borrsträngen, alltså hela längden av ihopskarvade borrstål, någonstans på vägen och du har egentligen ingen aning om vart det har gått av. Man kan förvisso gissa det efteråt om man tittar på insamlad data men det är ju en klen tröst om man har kört ner 40 tusen i backen.

När man har passerat det djup som man förväntar sig berg på så börjar ansiktsfärgen ändras och talet med dagens ”pinnpojke” att bli kortare och tvärare. Inga leenden eller glada tillrop hörs från mig. Det enda jag tänker på är frågan: Hur långt förbi förväntat djup går jag innan jag drar upp alltihop bara föra att kolla att det sitter ihop? Efter 42 meter träffar jag äntligen berg och livet är en fest igen!

Är såklart taggad efter att ha lyckats borra personbästa djupet och går och plockar ihop allt man har ställt till med under dagen med ett flin. Sen ska maskinen lastas. Det går inte. Det visar sig att de beslag som sitter på larvbanden har gått sönder. Jag viste ju om att de var slitna men man blir ju ändå lite sur när det förutspådda faktiskt händer.

Ringer runt och kollar lite priser och, jo då, larvband kostar pengar de också. Ringer chefen och förklarar läget och får klartecken att lämna maskinen i detta, enligt mig lugna område. Med så pass djupa hål kommer jag ju sannolikt inte att köra runt maskinen särskilt mycket i alla fall och även om hjulen tittar ut genom banden ibland så verkar det gå bra på plan mark.

Då kan ju Jag fortsätta jobba trots att maskinen är lite trasig, bra va? Det tyckte i alla fall jag.

Dagen efter så är jag på plats i god tid och ska styra upp situationen.  Börjar borra och det går bra tills jag kommer ner i någon tät sant på ungefär 20 meters djup. Borrar ju med vatten som spolmedie och jag trodde det var mer eller mindre omöjligt att få spolstopp då. Varm kniv i smör liksom. Fel! Så fort jag är nere på sagda djup och jag ska skarva på ett nytt borrstål så är det tvärstopp i spolningen och utan den kommer det inte gå att borra i berg eftersom inget transporterar bort avverkat material. Resultatet, om man ändå fortsätter, kan bli ett fasligt dyrt underjordiskt konstverk.

Försöker att svära sucka och ”vibrera” bort den elaka proppen som sitter i kronan. Inser till slut att det är lönlöst och får ta upp alltihopa och göra rent kronan. Ner igen med samma resultat.
Konstaterar att jag är en idiot när jag tänker på ett citat av Albert Einstien som lyder ungefär: Bara en idiot gör om exakt samma sak och förväntar sig ett annat resultat. Så inför tredje försöket börjar jag bli listig och kommer på att jag ju skulle kunna skruva upp trycket på vattenpumpen och därmed besegra sanden.

Sagt och gjort. Kommer ner till det problembringande djupet och slår på spolningen efter att ha skarvat. Det ser för en kort tid ut att fungera eftersom nivåindikatorn i flödesmätaren hoppar upp och ner. -Gud va skönt, hinner jag tänka innan det inte blir så skönt. Iskallt vatten sprutar åt alla håll ifrån hammarsidan på borrbordet. I och med detta, att jag skjutit varje packning/tätning som finns kring nacken så är borrningen över för min del den dagen.

Maskinen måste alltså in på reparation och jag får inte upp den på min bil längre. Kranbil!

Sista arbetsdagen den veckan går åt till att fixa med sådant som man inte hinner när det går som det ska. Har bland annat bokat tid för att åtgärda besiktnings-tvåor på lastbilen. På vägen dit tänds ABS-lampan. Visste inte att det fanns på bilen ens så det var ju både en bra och dålig nyhet på samma gång.

Till slut kan jag hämta den reparerade maskinen på verkstad och hoppas på en bättre arbetsvecka efter helgen. Kommer i väg lite tidigare än vanligt och tänker att jag minsann ska avreagera mig på tv-spelet när jag kommer hem och medan huset är tomt. Några fina Head-shots så är man på bra humör igen tänker jag.

Parkerar lastbilen och kliver ur. Den ganska ödsligt belägna bondgården där jag ställer bilen är tystare än döden. Det pyser lite från bilen, som det brukar när överskott i trycktankar sakta läcker ut. Sen pyser det lite väl länge. Och från fel håll. Går bakåt mot ljudet och ett av bakdäckens utsida är nu konverterat till blåsmunstycke. Ringer däckverkstan och får komma in trots att de snart ska stänga. Det visar sig att de båda yttre däcken, som är gamla och spruckna på sidorna har gjort sitt. Sen visar det sig att de inre däcken som är drygt ett år gamla behöver reklameras eftersom stora delar av slitbanan har lossnat. Ridå!

Hoppas att ni har haft en bättre, billigare och mer produktiv start på 2015! 

//Tommy