• LinkedIn
  • Facebook
  • Twitter
  • Youtube
 
Sverige  
 
 
 
 
 

Internationellt introduktionsprogram 2016-17

 
 

Varje år får tio nyutexaminerad studenter chansen att delta i WSPs internationella introduktionsprogram. Följ deras upplevelser och insikter under programmet i Sverige och utomlands.

 
 

Tunnelbyggande och bergteknik - Sverige mot Alperna

22 december, 2016
 

För en bergtekniker som jobbar med tunnlar är det inte konstigt att bli placerad just i Schweiz där erfarenheten inom tunnelbyggandet är väl utvecklad och anses ligga långt fram. Först och främst på grund av Alperna som har skapat stora utmaningar för transporter mellan de närliggande länderna och därigenom ännu fler utmaningar för tunnelingenjörerna.

 


Zürich från Federal Instituate of Technology (ETH)

”Super strange” har jag hört här när jag berättat att Geoteknik och Bergteknik är olika avdelningar på WSP i Sverige. Här är det "Tunnelling" eller bara Geoteknik som gäller och att använda ordet bergtekniker är inte lika vanligt. Egentligen är det Sverige som sticker ut jämfört med de flesta andra länder - inte bara Schweiz.

Olika förutsättningar och geologi kan ligga baklom detta eftersom bergytan i Sverige kan befinna sig över markytan även i en stadsmiljö. Detta innebär att en bergtekniker i Sverige jobbar med flera relativt små uppdrag såsom bergslänter och fastighetgrundläggningar. Medan en "tunnelling engineer" här i Schweiz brukar jobba med både geo- och bergtekniska frågor men även konstruktionsfrågor i tunnelbyggandet, dvs. allt som rör tunnlar.
Det väldigt hårda berg som finns i Sverige kan också vara en orsak. AE:s ingenjörer har jobbat i svenska projekt och som Roland Trunk beskriver bergkvaliteten i Sverige - ”SUPER!”. Detta har jag hört flera gånger och ibland anar jag nästan lite avundsjuka i rösten.

Man kan säga att de olika förutsättningarna har skapat två olika filosofier för tunneldimensionering om man jämför Sverige med Schweiz och övriga Centraleuropa. Den goda bergkvaliteten i Sverige gör att bergklassificeringssystem och empiriska metoder ofta används som grund för dimensionering av berganläggningar. Dessa system går däremot inte att använda i Alperna där bergkvaliteten inte är lika bra och deformationerna i berget kan vara upp till ca 1 meter. Tunnelns framdrift är generellt betydligt långsammare och försiktigare i Alperna. Det nästan rektangulära tvärsnitt i tunnlarna som används i svenska projekt är en lyx de inte har råd med i centraleuropa där tunnlarna snarare byggs i cirkulära tvärsnitt.

Vad gäller kunden och marknaden så den största skillnaden att en 3D-schaktmodell inte är något som kunden brukar beställa i dagsläget. Och de VR-modeller som har tagit våra tunnelprojekt (exempelsvis Tunnelbanan Gula Linjen) till en hel annan nivå har inte riktigt kommit till Schweiz än.

Slutligen vill jag säga att om vi hade haft Alperna här i Sverige så hade vi inte bara sparat restid på våra skidsemestrar utan vi hade också utvecklat en hel annan "filosofi" inom bergteknik och tunnelbyggande.

 
Apéro. Antonia Cornaro, jag och Roland Trunk.

Det är sällan två veckor passerar här utan något Afterwork-event. Bilden togs på en så kallad "Apéro" som motsvarar Afterwork. Ordet som hörs och syns oftast i Zürich kommer ursprungligen från det franska uttrycket "Apéritif" och innebär att mingla över några drinkar och snacks, vanligtvis innan middagsdags.

Vi hörs igen snart!

/Muaz

 

Kontakt:

Unknown Unknown
Unknown Unknown Unknown