• LinkedIn
  • Facebook
  • Twitter
  • Youtube
 
Sverige  
 
 
 
 
 
 

Att bygga den smarta, hållbara staden

Smarta städer, dvs. digitalisering av städer, ses som en lösning på den snabba urbaniseringens många utmaningar. Samhällstjänster inom allt från smarta transporter och smarta elnät till digital medborgardialog och kultur växer fram.

 

Urbanisering är en stark global trend, år 2050 beräknas 70 procent av vår befolkning bo i städer. Samtidigt som städerna fungerar som motorer för ekonomisk och social utveckling så står de för över 75 procent av den globala energiförbrukningen och kämpar med utmaningar som tillgång till samhällstjänster och sociala klyftor1.

Digitaliseringen pågår för fullt med utbyggnad av nästa generations Informations och Kommunikations (IKT) infrastruktur i form av fibernät, Wi-Fi och 4G/5G mobilnät. Nästa steg är att koppla upp våra hem, publik infrastruktur, transportmedel m.m.

Det finns många exempel på hur nya smarta tjänster kan hjälpa städer att spara på resurser, öka tillgången till offentliga tjänster eller öka säkerheten och livskvalitén. IKT lösningar uppskattas kunna reducera de globala växthusgasutsläppen med omkring 15 procent år 20202 (vilket är mer än tio gånger IKT-sektorns egna utsläpp). Några exempel på lösningar där man redan har kunnat se reduktioner är videokonferenssystem och smarta elmätare. På den sociala sidan av hållbarhet så brukar man prata om att en ökning i bredbandstäckning med 10 procentenheter leder till att BNP per capita ökar med omkring 1 procentenhet.

Hållbarhet ingen självklarhet

Men smarta städer är inte hållbara av naturen. Definitionen av en smart hållbar stad är enligt ITU (International Telecommunications Union) “… an innovative city that uses information and communication technologies (ICTs) and other means to improve quality of life, efficiency of urban operation and services, and competitiveness, while ensuring that it meets the needs of present and future generations with respect to economic, social, environmental as well as cultural aspects”3.

För att uppnå en smart hållbar stad behöver man utgå från lokala utmaningar och möjligheter, hitta en balans mellan top-down och bottom-up4 strategier och kontinuerligt hålla koll på hur tekniken påverkar stadens utveckling i olika hållbarhetsdimensioner.

Det finns en uppsjö av initiativ inom smarta städer. Från Masdar i Förenade Arabemiraten och Songdo i Sydkorea till Norra Djurgårdsstaden och Hyllie i Sverige. Smart City Solutions inom WSP har arbetat med ”den gröna smarta staden” Iroley i Djibouti.

En ny, smart stad ser dagens ljus

Djibouti är ett litet land på Afrikas horn. Sedan 2013 har man jobbat för att positionera sig som en IKT-hubb i Östafrika med syfte att skapa fler och mer kvalificerade jobbmöjligheter. Stora infrastruktursatsningar har gjorts och en lokal telekomoperatör har byggt ut Östafrikas fibernät, lagt sjökabel till Europa och Asien och etablerat stora datacentertjänster för regionen. Detta har bland annat gett bredbandsåtkomst till 300 miljoner användare i angränsande länder. I Iroley vill man nu ta till vara på dessa investeringar. Tanken är att bygga en helt ny stad och visionen är att locka runt 50 000 invånare, lika många arbetare och 1 000 företag.

Ett Green-field projekt, som Iroley, har många fördelar i att man inte behöver integrera och uppgradera gammal infrastrukturer men även utmaningar relaterat till storleken på nödvändiga investeringar och antalet involverade aktörer. Så långt har erfarenheterna från Iroley lett till nedan insikter och rekommendationer:

Sätt mål för önskad utveckling
Målen ska vara specifika och mätbara, fånga de viktigaste problemområdena för staden och tillåtas styra den fortsatta utvecklingen. I Iroley används ISO standarden 37120:2014 Sustainable development of communities – indicators for city services and quality of life. Indikatorer har satts för bland annat minskat beroende av fossila bränslen, klimatanpassning, social integration och tillgång till kulturaktiviteter. För att utvärdera på vilket sätt digitaliseringen i sig bidrar till den önskade samhällsutvecklingen kan man titta på indikatorer för specifika smarta tjänster och utvärdera exempelvis hur stor del av en ökad livskvalité som beror av den smarta tjänsten.

Lista aktörer och etablera strategiska partnerskap tidigt i projektet
I en smart stad blir listan på intressenter lång. För att överbrygga samarbetsbarriärer bör man se till att olika partners sitter tillsammans eller möts kontinuerligt. I Iroley, bjöd man förutom Djibouti Telecom, the Ministry of Communications och the Ministry of Urban planning tidigt in investerare, fastighetsägare och olika typer av operatörer av IKT och smarta tjänster. I det fortsatta arbetet bör framtida invånare involveras i en högre utsträckning. Public-Private Partnerships (PPP) är ofta en lämplig finansieringsmodell för smarta städer. I bästa fall kan man bygga in mekanismer för statliga subventioner kopplade till socio-ekonomiska samhällsvinster.

Generisk öppen IKT infrastruktur och delad data
Det är viktigt att i ett tidigt skede utveckla en gemensam bild över stadens IKT infrastruktur, specificera affärsmodeller och förbereda upphandling. Att, som i Iroley, bygga en gemensam infrastruktur, öppen för olika samhällsaktörer att ansluta sig till är en möjlighet att sänka individuella investeringskostnader. Detta kan även minska resursanvändning och miljöpåverkan, öka samarbetet mellan olika verksamheter och göra det lättare för alla, inklusive stadens innovativa befolkning och mindre organisationer, att delta i skapandet av nya tjänster. Planen för Iroley är att anlägga ett fibernät till bostadshus och offentliga byggnader, ha publikt Wi-Fi på utvalda platser och komplettera utomhustäckningen med mobilnät (4G/5G). Inomhustäckning, sensornätverk, säkerhetsnät och nätverk för olika smarta tjänster kommer byggas ut i samarbete med fastighetsägare och tjänsteleverantörer.

Börja med ett begränsat antal samhällstjänster och låt staden utvecklas organiskt
Önskad digitalisering bör integreras tidigt i stadsplaneringsarbetet och viktiga smarta tjänster planeras samtidigt som övrig infrastruktur. Först då kan man på riktigt tänka om hur staden levererar tjänster, hur livet levs i staden och åstadkomma disruptiva förändringar. Baserat på de specifika utmaningarna i Iroley har man identifierat åtta smarta tjänster att implementera initialt, bland annat inom smart offentlig säkerhet, smarta elnät och smarta transporter. Övrig smarta tjänster kommer att utvecklas tillsammans med stadens invånare och de företag som väljer att etablera sig.

Främja hållbara beteenden
Hur företag och invånarna i en stad agerar och lever och vilka val de gör påverkar möjligheten att uppfylla stadens visioner och mål. Det måste vara lätt att göra mer hållbara val men stadens tjänster måste även vara flexibla inför förändringar i levnadsvanor och bottom-up initiativ.

Digitaliseringen pågår för fullt, den smarta staden händer redan! Att strategiskt jobba med smarta lösningar och bygga en smart stad med siktet inställt på en mer hållbar utveckling är inte lätt. Vi tror på samverkan och att inkludera olika aktörer, att börja med ett fåtal utmaningar och smarta lösningar och att låta den smarta staden växa fram organiskt och kontinuerligt anpassa utvecklingen efter lokala förutsättningarna.

Anna Bondesson, Robin Linder, Mikael Stenqvist, Christian Wictorin och Torbjörn Sandberg
– WSP Telekom

 Källor:
1. WWF, 2012. Fem utmaningar för hållbara städer. Rapport online: http://www.wwf.se/source.php/1493035/hållbarastäder_LR.pdf
2. GeSI, 2008. SMART2020: Enabling the Low-Carbon Economy in the Information Age. Rapport online: http://gesi.org/files/Reports/Smart%202020%20report%20in%20English.pdf
GeSI, 2011. GeSI SMARTer2020: The Role of ICT in Driving a Sustainable Future. Rapport online: http://gesi.org/portfolio/report/72
3. ITU Focus Group on Smart Sustainable Cities (FG-SSC). Webbsida: http://www.itu.int/en/ITU-T/focusgroups/ssc/Pages/default.aspx
4. 8th International Conference INPUT 2014 on Smart City - planning for energy, transportation and sustainability of urban systems. Report online: http://www.tema.unina.it/index.php/tema/article/view/2475

Statistik i grafiskt bildmaterial från SocietyLab, en undersökningstjänst WSP Analys och strategi (2016).

Läs mer från WSP Roadmap: