• LinkedIn
  • Facebook
  • Twitter
  • Youtube
 
Sverige  
 
 
 
 
 
 

Digitaliseringen bäddar för effektivare infrastruktur

Vi ser effekterna av digitaliseringen på många områden. När det gäller infrastrukturinvesteringarna kan man hoppas att fenomen som förarlösa bilar, drönare, fordonståg och digital transportinformation gör att vi kan utnyttja vår nuvarande infrastruktur bättre. Detta kommer sannolikt att ske men effekterna riskerar att ätas upp av ökade trafikvolymer.

 

Digitaliseringen kan ta sig många uttryck. Ursprungligen handlade det om att föra över information från papper till datorformat. Fortfarande sköts mycket administration manuellt, och det finns flera exempel inom transportområdet där digitaliseringen kan skapa effektivitetsvinster. I hamnar ska inkommande gods förtullas, och här skulle ett digitalt ”handslag” kunna kapa en del tid och arbete. Om informationen finns digitaliserad återstår arbetet att få olika databaser att kommunicera med varandra. Vid hantering av incidenter, stora evenemang och extremväder finns ofta all information digitalt, men datorerna hör till olika organisationer och pratar inte med varandra. Här finns utrymme för förbättring.

Trafikstyrning i realtid blir allt viktigare i våra stora städer, och här finns stora mängder data från kameror och annan mätutrustning att tillgå. Nästa steg blir att utnyttja positionsdata från alla mobiltelefoner som flyter omkring i trafiken. Appar som Waze har funnits ett tag och ger trafikanter nyttig information som kan effektivisera valen av färdsätt och färdväg. Sist men inte minst har e-handeln mognat och ger möjlighet att få hem dagligvaror eller välja mellan produkter från hela världen utan att behöva resa mer än till det lokala utlämningsstället.

Vad betyder digitaliseringen för transporterna av gods och människor?

Vissa förändringar har redan skett. Transportföretagen ställer om från brev till paket. Den framväxande Spotify-generationen väljer att boka bil när man behöver istället för att köpa en. Och trafikledningen i större städer utnyttjar olika digitala källor för att styra trafiken på ett effektivt sätt. Många av dessa förändringar har effekten att:

  • Minska slitaget på vägar och järnvägar
  • Optimera trafikflödena så att infrastrukturen kan utnyttjas mer effektivt
  • Sänka lönekostnaderna för t ex övervakning och trafikering
  • Färre olyckor med tillhörande kostnader

Ser man längre fram i tiden så kan digitaliseringen leda till nya typer av transporter. Automatiserade, förarlösa fordon rullar redan i Googles regi och många biltillverkare har försöksprojekt. Fullt implementerat kan dessa leda till ganska stora effektiviseringar i och med att bilar kan bilda ”fordonståg” som utnyttjar vägytan effektivare, och automatiserade taxiflottor kan göra många parkeringsytor överflödiga. Transporter av varor kan göras av drönare och därmed sparar man in på lastbilstrafiken. Förarlösa bussar kan potentiellt leda till billigare kollektivtrafik eftersom förarnas lön står för halva kostnaden.

Å ena sidan – högre hastighet och större kapacitet

För att göra ett räkneexempel kan man utgå från den simulering av automatiserade fordon som WSP gjorde förra året. Studien visade att hastigheterna kan öka med 34% under trängselförhållanden eftersom bilarna kan köra med mycket korta avstånd. Detta innebär en tydlig kapacitetsvinst, men eftersom endast en tiondel av trafiken sker under trängselförhållanden så krymper effekten till några enstaka procent på totalen. Givet att våra städer blir allt tätare så kan dock denna kapacitetsvinst komma att få stor ekonomisk betydelse för arbetspendlingen.

Det finns sålunda många exempel på att digitaliseringen kan leda till effektiviseringar och nya transportmöjligheter som underlättar flödena i samhället. Samtidigt måste man sätta denna utveckling i perspektiv till andra förändringar som pågår. Den kraftiga inflyttningen till städerna skapar trängsel i trafiksystemet vilken förvärras av att det blir allt fler bilar totalt sett. Människors resmönster blir alltmer komplexa när valfriheten i utbildning, handel och service ökar. Kostnaden för att köra bil minskar samtidigt som köpkraften ökar och kollektivtrafiken blir dyrare att driva. Detta talar för en ökad bilism med tillhörande ökat tryck på transportinfrastrukturen. Även järnvägen möter en ökad efterfrågan samtidigt som underhållet är eftersatt.

Å andra sidan – ökad trafikmängd

Det är  tveksamt om den effektivisering som digitaliseringen medför kan parera den trafikökning som genereras av ekonomiska faktorer. Tvärtom kan det bli så att nya transportmöjligheter som till exempel bildelning kan locka nya användare och leda till ökade trafikvolymer. För närvarande investeras  drygt 20 miljarder  kronor i nybyggnation av vägar och järnvägar varje år, och nästan lika mycket i drift och underhåll . Tack vare digitaliseringen skulle kostnaderna kanske kunna minska med 3% med oförändrad trafikmängd. Men samtidigt ökar trafikmängden med 1 % per år vilket gör att effekterna snabbt tar ut varandra.

Istället för att bygga planeringen på förhoppningar om effektivare resande, bör man ställa upp ett antal sunda principer på vilka kommande satsningar på transportinfrastruktur bör vila. Investeringarna ska vara samhällsekonomiskt motiverade så att man får ut ett samhällsvärde som är större än kostnaden. Transportsystemet ska utnyttjas effektivt vilket kan kräva att man styr trafiken så att kapaciteten utnyttjas optimalt. Infrastrukturen ska vara flexibel så att man kan möta förändringar och styra mot uppsatta mål. Exempelvis bör en vägyta kunna disponeras om så att effektivare färdsätt som buss och cykel får högre prioritet. Slutligen behöver viktiga datakällor vara öppna så att nya serviceföretag kan utnyttja dessa för att skapa nya tjänster. Med dessa principer kan transportinfrastrukturen stå bättre rustad mot de förändringar som digitalieringen och andra viktiga trender medför.

Björn Hugosson
– Gruppchef, Samhällsekonomi & styrning 

Statistik i grafiskt bildmaterial från SocietyLab, en undersökningstjänst från WSP Analys och strategi (2016).

Läs mer från WSP Roadmap:

Läs mer om förarlösa fordon:

 

 

Kontakt:

Unknown Unknown
Unknown Unknown Unknown