• LinkedIn
  • Facebook
  • Twitter
  • Youtube
 
Sverige  
 
 
 
 
 
 

Kunskap och flexibilitet bästa vapnen mot stigande havsnivåer

Nya uppgifter tyder på att havsnivån kan stiga mer än förväntat i framtiden, mer än vad IPCC (FN:s klimatpanel) redovisade i sin senaste rapport. Beroende på vilka forskare som tillfrågas kan prognoserna på höjning de närmaste 50–100 åren variera så mycket som upp emot två meter. Så hur ska kommuner och regioner förhålla sig till de osäkerheter som finns i klimatprognoserna?

 

Under RIMS-konferensen i april i år, presenterade Margaret A. Davidson data som visar att havsnivåerna teoretiskt skulle kunna stiga med tre meter fram till år 2050–2060. Som jämförelse redovisar bland annat IPCC:s senaste rapporter scenarier med höjningar upp till endast en meter fram till år 2100. Den stora skillnaden förklarar Davidson med att IPCC-rapporterna publiceras relativt sällan (ungefär vart femte år), och därför ofta bygger på gammal, och inaktuell information.

Enligt Per Holmgren, naturskadespecialist på Länsförsäkringar, har forskarvärlden länge känt till att det finns en risk att delar av södra Grönland och västra Arktis blir instabilt och faller ut i havet, men trots det har ett budskap som tolkats som att världshaven inte kommer att stiga med mer än max en meter under det här århundradet förmedlats.

Komplexitet ligger bakom osäkerhet

Osäkerheterna i klimatscenarierna har flera orsaker, osäkerheter i hur klimatet kommer att påverkas och hur väl och hur snabbt vi lyckas begränsa utsläppen av koldioxid, men även osäkerheter såsom de följdeffekter som kan uppstå till följd av ett varmare klimat (t.ex. ytterligare avsmältning av havsisar, metan som frigörs från världens tundraområden och metanhydrater som frigörs ur de uppvärmda haven).

Klimatscenarierna och prognoser för olika klimatparametrar används vidare som indata till effektstudier, t.ex. hydrologiska och hydrauliska modellberäkningar, som i sin tur kan utgöra underlag till översvämningskarteringar. I alla dessa studier och beräkningar adderas ytterligare osäkerheter till de resultat och kartor som sedan ska tolkas. Översvämningskarteringar används därefter som underlag vid exploatering och utveckling av nya bostads- och verksamhetsområden. I exploateringsplaner och förslag på utveckling av städer och regioner finns också stora osäkerheter.

Hur ska länder, regioner och kommuner förhålla sig till de osäkerheter som finns?

De osäkerheter som finns i klimatprognoser, effektstudier och exploateringsplaner ställer krav på ett flexibelt samhälle, som enkelt kan förändras om klimatets förutsättningar förändras. Översvämningsskydd och utveckling av områden behöver planeras för olika tidshorisonter och framtida scenarier. Översvämningsskydd måste göras flexibla för att kunna byggas på eller höjas för ökat skydd vid behov. På kort sikt kan vissa åtgärder vara lönsamma, medan det på längre sikt kan behövas mer storskaliga lösningar och skydd.

För att hantera osäkerheter i beräkningar och effektstudier, såsom översvämningskarteringar, är mer detaljerade konsekvensanalyser av olika scenarier och alternativ att rekommendera. Vilken risk som kan accepteras bör alltid vara avhängigt vilka konsekvenser som uppstår för samhället, individen, miljön, verksamheten eller byggnaden. Vidare är kostnads- nyttoanalyser ett verktyg för att ta reda på vilka åtgärder som kan vara lönsamma idag och på sikt.

Ett sätt att agera flexibelt kan vara att avsätta mark och ytor som ”klimatsäkringsmark”. Denna kan ha tillfälliga användningsområden idag, men komma att användas för helt andra syften i framtiden. En ny och än mer flexibel typ av multifunktionella ytor. Detta skulle dock sannolikt kräva ett förändringsarbete i t.ex. kommunernas sätt att göra exploateringskalkyler.

Nytänk i Nederländerna

I Nederländerna är hot om översvämningar inget nytt. Eftersom en stor del av landet ligger under havsnivån är befolkningen och samhället vana att leva med risker och behov av anpassningar och skydd mot översvämning. Länge har land ”skapats” genom att bygga vallar och skyddsbarriärer. På sistone har dock ett arbete pågått med att ”lämna tillbaka” hela områden till vattnet. Fram till 2028 ska Nederländerna investera motsvarande 10 miljarder kronor om året för att bli "klimatsäkert". Längs flera floder har områden rensats på träd och byggnader, och totalt har 200 familjer, bland annat längs floden Maas, tvingats sälja sina hus till staten. Inom ramen för projektet sänks också vallar, flodfåror fördjupas och vissa områden svämmas medvetet över vid högre vattenflöden.

 

Stigande havsnivå längs Sveriges kuster 

Mer drastiska åtgärder som att flytta bebyggda samhällen helt, kan på sikt behövas även i Sverige. På grund av landhöjningen förmildras emellertid effekten av en stigande havsnivå mer eller mindre i olika delar av landet (se figur). Men om havsnivån stiger mer än de senaste rapporterna från IPCC så blir konsekvenserna stora för hela Sverige.

För Stockholms län rekommenderar Länsstyrelsen att ny sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt bör placeras över nivån 2,70  meter. Nivåerna motsvarar 100-årsvattenstånd, beräknat för en global havsnivåhöjning på 1 meter för år 2100 justerat för landhöjning, samt en säkerhetsmarginal. Som jämförelse är det beräknade havsvattenståndet år 2200 (exkl vågor och vinduppstuvning) som högst 2,30 i Stockholms län (avser Landsort). Länsstyrelsen motiverar säkerhetsmarginalen ytterligare med att bebyggelse också tenderar att förtätas i ett längre tidsperspektiv.

Dessa rekommenderade nivåer är, trots säkerhetsmarginal, alldeles för låga jämfört med de senaste siffrorna om havsnivåhöjningen. Det krävs stor kunskap hos kommuner och beslutsfattare för att kunna tolka och använda underlag om klimatscenarier, effektstudier och t.ex. översvämningskarteringar, och samtidigt beakta de osäkerheter som finns. Kunskapen är helt avgörande för att våga och kunna fatta beslut om hur samhället kan utvecklas till att bli robust, attraktivt och flexibelt i ett föränderligt och svårförutsägbart klimat.

Anna Risberg
–  Gruppchef, WSP Bro och vattenbyggnad

Tyckte du om den här artikeln och vill få mer liknande innehåll?
Följ oss då på Linkedin.

 



 

 

Kontakt:

Unknown Unknown
Unknown Unknown Unknown