• LinkedIn
  • Facebook
  • Twitter
  • Youtube
 
Sverige  
 
 
 
 
 
 

När robotarna tar över missar kvinnorna de nya jobben

Mer än hälften av alla jobb i Sverige kommer att kunna ersättas av datorer under de närmaste tjugo åren. De gamla jobben måste ersättas med nya, men kvinnorna riskerar missa de nya och välavlönade jobben eftersom de fortfarande i hög utsträckning väljer bort att jobba i branscher där de nya jobben skapas.

 

Vilka effekter får egentligen den pågående robotiseringen på jämställdheten? Kassapersonal har redan påverkats starkt av digitaliseringen, nu hotas mängder av kontorsjobb inom ekonomi, redovisning och personal. Jobb där andelen kvinnor är 89 procent.

Handeln, där kvinnor utgör 65 procent av arbetskraften, utsätts inte bara för ett  hårt tryck när kassapersonal ersätts av betalningsautomater. Snart kommer robotar att även kunna fylla på varor i butiken – samtidigt som en stor del av handeln flyttar till nätet.

Inom vården och omsorgen, där kvinnor utgör majoriteten, sker inte utslagningen i lika hög grad eftersom en stor del av arbetet fortsatt kräver mänsklig närvaro och omtanke, men det är ändå stora delar som kan robotiseras. I Japan, med högst andel äldre i världen, har utvecklingen av äldrerobotar gått längst. I Sverige kan man Skypa med läkare och hemtjänstpersonal kan övervaka och tala med den äldre genom kamerateknik. Säkrare diagnoser och bättre behandling kan fås via nätet och såväl IBM som Google ligger i startgroparna med jättelika databaser med medicinska data och diagnosstöd. Det förändrar läkar- och sjuksköterskejobben när en rätt stor del av deras arbetsuppgifter flyttas till nätet.

När 2,5 miljoner jobb1 på detta sätt riskerar att försvinna måste de förstås ersättas av nya. Så har också alltid skett ”automatiskt” vid andra stora teknikskiften som efter industrialiseringen eller efter den första vågen av datorisering. Men många menar att denna gång är det annorlunda.

De nya, välbetalda jobben går till män

Kvinnorna riskerar främst att bli förlorarna när det gäller de nya välbetalda jobben. En mycket stor del av de nya jobben skapas nämligen i branscher och företag som tar till sig ny teknik och exempelvis utvecklar nya algoritmer. Där kommer utvecklingsmöjligheterna att vara stora och lönerna att stiga. Men fortfarande arbetar alldeles för få kvinnor inom data, som civilingenjör eller inom matematik. I Sverige har männen 76 procent av jobben inom den sektorn, kvinnorna 24 procent.

Många utvecklade länder brottas med samma problem och stora ansträngningar har gjorts och görs för att öka andelen kvinnor – med ganska klent resultat. Worldwide har kvinnorna bara 11 procent av ingenjörsjobben och 23 procent inom data och matematik, enligt en studie av World Economic Forum från tidigare i år. På Google utgör kvinnorna som grupp bara 30 procent av de anställda.

Obalansen på arbetsmarknaden beror inte på att kvinnor inte utbildar sig. Både i Sverige och i stora delar av världen utbildar sig kvinnorna avsevärt mer än männen. Kvinnorna står för över 65 procent av de akademiska examina i Sverige och de har under de senaste 20 åren väsentligt ökat sin andel inom ekonomi och naturvetenskap. Kvinnorna utgör runt 70 procent av juristerna, över 50 procent av läkarna, 50 procent av ekonomerna och drygt 30 procent av dem som läser till civilingenjör. Men de utgör bara 15 procent av studenterna på landets it-utbildningar. Av olika anledningar väljer kvinnorna ofta bort framtidens jobb inom teknik och data.

Robotrisken större för män

Svenska kvinnors yrkesval präglas efter decennier av jämställdhetsarbete fortfarande i hög grad av könsrollsmässig slentrian. Det vanligaste yrket för kvinnor är undersköterska. Det vanligaste yrket för män är företagssäljare. Båda jobben kommer att påverkas av automatiseringseffekter, män som grupp till och med något mer.

Hur ser då robotrisken ut för olika kvinno- respektive mansdominerade yrken?

Av de 20 vanligaste yrkena för kvinnor respektive män, där jobben riskerar att automatiseras, svarar männen för 53 procent av de yrken som riskerar att försvinna. Säljare, mäklare, maskinmontörer, lastbilschaufförer och byggnadsträarbetare är yrken där robotrisken ligger på mellan 80 och 97 procent2. Så många som 16 av de 20 vanligaste jobben bland män har mycket hög robotrisk, över 50 procent. Om alla dessa jobb försvinner innebär det 487 000 jobb. I antal jobb är det  60 000 fler jobb bort än motsvarande för kvinnorna.

För kvinnorna är det hälften av de 20 vanligaste jobben som har hög robotrisk. Om alla dessa jobb automatiseras innebär det 425 000 jobb bort. Kvinnorna är samtidigt fler än männen inom de yrken som har låg robotrisk, vilket till viss del gör dem till vinnare vs männen. Om man enbart räknar yrkesmässig framgång till förmågan att behålla- jobbet vill säga.

Tack vare vår stora offentliga sektor klarar sig svenska kvinnor nämligen mycket bättre än kvinnor i andra länder. Jobben som förskollärare, barnskötare, grundskolelärare och till viss del inom vården och omsorgen bedöms ha låg robotrisk. Det kommer att bidra till att kvinnor stannar kvar i den sektorn med relativt låga löner, medan sannolikt fler män kommer att söka sig till de nya jobben.

Framtiden kräver förändrad inriktning

Det är redan idag många fler män än kvinnor som jobbar inom framtidsyrken, som inom data. Om man slår samman systemerare, programmerare och datateknikjobb har dessa idag gått om företagssäljare som det vanligaste yrket bland män. Antalet jobb är drygt 120 000, kvinnorna har bara 20 procent av de jobben. Efterfrågan på arbetskraft där gör att lönerna kommer att stiga kraftigt och löneskillnaderna mellan kvinnor och män riskeras att öka igen – om inte kvinnorna i högre grad börjar utbilda sig inom data och matte och söka sig till dessa branscher.

Summa summarum kommer vi få se mycket stora förändringar på svensk arbetsmarknad under de kommande 20 åren där drygt hälften av alla jobb för både kvinnor och män kommer att automatiseras. Män kommer på kort sikt att drabbas lite hårdare sett till antalet förlorade jobb, men å andra sidan finns de i betydligt högre grad i utbildningar och yrken och löner som hör framtiden till. Om inte kvinnor ändrar inriktning kommer vi, tvärtemot vad alla säger sig vilja, se en ökad polarisering med ojämställda löner.

Monica Renstig
– Ekonomijournalist, författare och jämställdhetsivrare.

Källor:
1 53 procent av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommandetvå decennierna, mot 47 procent i USA. Det innebär att 2,5 miljoner jobb i Sverige påverkas. Stefan Fölster har med utgångspunkt från en Oxfordstudie där ett stort antal arbetsuppgifter i olika branscher granskades beräknat ”robotrisken” för olika yrken, översatt till svenska yrken.
2 Stefan Fölster: ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år”.
Statistik i grafiskt bildmaterial från SocietyLab, en undersökningstjänst WSP Analys och strategi (2016).

Läs mer från WSP Roadmap:

 

 

Kontakt:

Unknown Unknown
Unknown Unknown Unknown